hiskeligt

känslan av att vara duktig, av att vara kreativ och känslan av att faktiskt vara smart. jag känner mig som att jag har ett stort energiflöde finns inom mig och bara vill ut, bort från mig. men jag är listig och behåller det, binder fast det såpass hårt att det skulle vara nästintill omöjligt för det att lösgöra sig. det är mitt.
trots detta daskiga sunkväder är jag otroligt nöjd med min tillvaro. mina vänner är mina stöttpålar som är så underbara att jag får en töntigt svidande klump i halsen och helst av allt skulle jag ha gett dem allt de ville ha, om jag nu kunnat vill säga.

jag tror min självinstinkt har djupnat yttligare ett hack, och nu vet jag med mig att hela världen blir till den drömvärld jag vill ha bara jag tror på det tillräckligt. om jag bara vet med mig att alla är underbara så är det ingen svårighet för mig att känna den kärlek som faktiskt behövs för att jag själv ska må bra.