hiskeligt

Jag hatar att känna mig överdimensionerad, vilket jag alltförofta gör. allt förvrids till orealistik i mina ögon och dagen kryper sig in på mig som rädslor och jag tror mig inse en massa som senare bara verkar bisarrt och undeligt till och med för mig
ge mig ett liv, en livsstil och en säng så ska jag nog klara mig ändå