klockan trött

  litet försprång och mina vibbar ger mig fel instinkter. jag tar en funderare över varför det ska vara så svårt att vara glad? mitt liv blir monotont så fort jag tänker närmre på det, och jag anses av mig själv bli trögare och trögare för var dag som går.  
  helgerna blir bortglömda och veckorna existerar knappt så fort de tagit slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0