fyll(fykk)
huvudvärk och nyöppna sår
äcklad av mina feta lår
jag har lärt mig hur det slutar och vad jag har varit värd
jag har sett och jag har kännt och jag har spytt och jag är lärd
mina sinnen är nu hämmade, härdade och slitna
huden ska jag se av benen under vitna
jag hatar att jag känner att jag hatar, jag vill älska
men vad har jag att se upp på mer än psyksjuka och spetälska
jag vill ligga i min säng under täcket hela livet
där är varmt och jag vet lukten jag känner tyget, som mig slitet
sluta nu i huvud och i ben och i min själ
jag vet all äckel, jag vet sår, jag vet misär alltför väl
jag har ändå inte förtjänat något bättre än det här, när skulle det ha vart
hela livet har gått åt i mitt huvud, heltigenom blecksvart
rött och blått är underbart som inger stillsamt allvar
känns allting klaustrofobiskt och framtiden den känns nar
hoppas att du vet och att du kan garantera äkta svar
du och jag är riktiga och ses kanske på de senare dar
hur man ser i natt och hur man ser i svart och hur man ler när allt är som allt lovat
jag känner i min kropp att det är svårt att sitta nålat
marken den är platt efter vägar där jag krålat
som ett ynkligt nyfött föl som med champagn i vida glas skålat
du ska bara akta dig för jag mår bara sämre
Kommentarer
Trackback
